LilaLollo

...har jag väntat på att få öppna det här brevet:



Idag var det äntligen dags! :)

Brevet betyder extra mycket för min älskade lillasyster Lilian som skrivit brevet är just nu i USA och arbetar som aupair. När hon kommer hem i augusti/september så har hon varit där i helt år!
Oj vad jag längtar efter henne! Vissa stunder längtar jag så det gör ont...
Men när man läser hennes blogg och får se allt häftigt hon upplever där långt borta så känns det lite bättre.
Tur att skype finns! Annars hade jag inte klarat att vara ifrån henne så här länge...
Lilian står mig mycket nära. Ni som följt min blogg vet att hon var med när lille T föddes. Jag kommer alltid vara henne tacksam för det stöd jag o Niklas fick under förlossningen.
Lilian och jag förstår varann, ja oftast behöver vi inte ens öppna munnen för att den andre ska förstå vad man menar.
Niklas har till och med varit vittne till att vi pratat med varann i sömnen, så bra förstår vi varann! :)
Vi har väldigt roligt ihop också! Så där roligt så att man får kramp i magen och det känns som att man ska kissa på sig :)



TACK Snälla för brevet Lilian! Jag blev så lycklig när jag läste det! Det var värt att vänta på i ett helt år :) Jag Älskar Dig!